Vera De Milo

När jag var liten bodde vi granne med en familj från Namibia. De var någon typ av ambassadfamilj. Mamman i familjen reste mycket i USA och tog alltid med sig vhs´er hem. En av dessa band innehöll en hel säsong av "In Living Color". Jag tror vi tittade på det bandet säkert 400 gånger. Bakom "In LIving Color" låg Wayans bröderna (Marlon, Damon, Keenan) deras mål var att skapa ett sketch program som skulle visas på (på den tiden nystartade) FOX kanalen. Meningen var att det skulle vara en lite fräckare version av Saturday Nigh Live. Många stora namn fick sin start på "In Living Color", den som är mest känd idag är väl Jim Carrey. Hans karakäterer, som pyromanen Fire Marshall Bill och kvinnliga body buildern Vera De Milo ploppar upp i skallen på mig i tid och otid. Andra grymma karakäter värda att nämnas är den bittra Magenta Thompson , en f.d avdankad skådis, samt Wayans systern Kims karaktär, skvallerkärringen Benita Butrell som började varje mening med "You didn´t hear this from me". Ni fattar.

In Living Color finns att köpa på DVD, jag rekommenderar säsong 2 och fram. Förresten så hade programmet några brudar som dansade i pauserna i fula kläder till någon D.J. En av dem var en då helt okänd Jennifer Lopez. Bara en sån sak.

Nedan följer ett klipp med Jim Carreys "Vera De Milo" en bodybuilder kvinna som tagit det hela lite för långt....you will love...

Vad ska jag säga...

Hon e för j-la fin alltså......

Trailer för Dollhouse!!!!!!!!!!

Trailern! Jag kan inte vänta!

Trailern tas bort från youtube hela tiden så klicka här istället för att se den i grym kvalitet. Det är värt det, jag lovar.

Dollhouse

Ovan ser ni första bilden ur Joss Whedons nya serie "Dollhouse"! För er som inte vet så handlar Dollhouse om en superhemlig "government agency" som har "dockor" (de i mitten på bilden) som de laddar ner personligheter i beroende på vilket uppdrag "dockorna" har. Måste vara skitkul för Eliza Dushku att spela i. Hon kommer ju att få vara en massa olika karaktärer! Jag ser väldigt mycket framemot det här. Nedan följer ett klipp från Todd Solondz underbara "Welcome to The Dollhouse".

Amy Ryan i "The Office"

Amy Ryan från "The Wire" som också var oscars nominerad i år, jag har skrivit om henne tidigare, kommer vara med i säsongsavslutningen av "The Office"! Avsnittet är en timme långt och Amy spelar Tobys efterträdare på Human Recources. Jag blir så glad. (Jag är nörd.)

Nedan hittar ni ett klipp med Edith Massey a.k.a "Egg Lady" från John Waters "Female Trouble" bara för att! Gator no! Hahahaha!

Caprica

Prequel filmen till Battlestar Galactica (som förhoppningsvis blir en serie) blir intressantare och intressantare för varje skådis som blir castad till den. Inte nog med att Paula Malcomson (Deadwoods Trixie y´all!) blivit castad i en av huvudrollerna, nu har ingen mindre än Eric Stoltz fått rollen som Daniel Greystone, mannen som skapar den första cylonen baserad på sin kära bortgågna dotter. Eric Stoltz, hade huvudrollen i en av mina bästa John Hughes filmer "Some Kind of Wonderful". En film jag även försökte mig på en remake på back in the days. (Ja det är sant, den skulle vara på svenska.) Visste ni f.ö att Eric Stoltz nästan var Marty Mcfly i Tillbaka till Framtiden? Han blev utbytt efter några veckors inspelning och ersatt av Michael J Fox. På extra materialet på DVD´n till Back To The Future finns foton med bilder på Eric Stoltz som Marty Mcfly. Som hyllning till Eric Stoltz embeddar jag en favorit scen ur Some Kind of Wonderful. Enjoy!

Min nya bästa film.

Hamlet 2. Officiellt min nya bästa film fast jag inte sett den än. Trailern räckte. Jag säger bara; "Rock me sexy jesus"!

Steve Coogan, Catherine Keener, Amy Poehler och....håll i hatten..Elisabeth Shue...som...sig själv! Elisbeth Shue var så fin i Karate Kid. Och som hora i Leaving Las Vegas. Minns ni?

Istället för att dra handlingen om Hamlet 2 så kolla in trailern här nere.

Six degrees of Separation

Six degrees of seperation är en teaterpjäs från 1990 skriven av John Guare. Nej, jag har inte börjat skriva om teater (inte än), utan 1993 blev pjäsen en film med Stockard Channing, Donald Sutherland och en ung Will Smith. Det var när Will Smith fortfarande var bra. Innan han utvecklade den självgoda blicken. En blick jag tror jag först tänkte på när jag såg honom i Independence Day. Will smith är verkligen en sån skådis Holden Caulfield beskriver i "Catcher in the Rye", en sån som, även fast han är duktig aldrig kommer vara riktigt bra eftersom att han själv tycker att han är så bra. Man ser det i hans ögon. Så funkar många skådisar. Jag upplever att de bästa skådisarna är komiker från början. För dem har ofta självironi och distans till livet. De tar helt enkelt inte sig själva på så jävla stort allvar. Tillbaks till filmen. Den är en av mina bästa filmer. Jag har inte tänkt på den på länge, och idag helt plötsligt ploppade den upp. Jag såg den på TV1000 runt 1995. Den bygger löst på en sann historia om en ung bedragare som lurade folk att han var son till Sydney Poitier. På så vis nästlar han sig in hos en rik - upper east side - kultur familj. Han är väldigt duktig på att föra sig, han namedroppar en massa och slänger sig med en massa små kryddiga anekdoter om sin uppväxt. Självklart känner de alla samma människor (six degrees of seperation) och självklart diskuteras denna existentiella idé om att alla är kopplade till varann genom högst sex människor. Det är en väldigt välspelad film. Allt är väldigt rafflande. Filmen hoppar i tiden på ett väldigt snyggt sätt. Manuset är verkligen raffinerad. Man skäms väldigt mycket när man ser filmen, likt "The Talented Mr Ripley" så blir det jobbigt när vidden av bedragarens lögner är på väg at uppdagas.

Filmen är en pärla som är väl värd att beställas hem från Amazon. Nedan följer en scen ur filmen där Will Smith karaktär pratar om Catcher in the Rye! Vad skulle Holden Caulfield tycka om det?
Voila. Vad snyggt jag fick ihop allt. Ibland blir man så lycklig.